ÖST­NY­LAND Snart tän­das igen tu­sen ju­lel­jus på jor­dens mör­ka rund…, men före det tänds tu­sen­tals ljus på de över 600 hjäl­teg­rav­går­dar­na runt om i Fin­land till min­net av dem som stu­pa­de i våra krig. På mars­kalk Man­ner­heims or­der beg­rav­des de in­te på fron­ten, utan för­des oav­sett mi­li­tär rang hem för att sän­kas till gra­vens ro på sina res­pek­ti­ve he­mor­ter.

På Nä­se­bac­kens beg­rav­ningsp­lats i Bor­gå fin­ns det 469 hjäl­teg­ra­var. I 28 av dem vi­lar ci­vil­per­so­ner, som fick sät­ta li­vet till i det ödes­dig­ra luf­tang­rep­pet den 27.8.1941 då bom­ber­na träf­fa­de WSOY-bokt­ryc­ke­ri­hu­set i cent­rum av Bor­gå. De bet­rak­ta­des som krig­sof­fer, var­för de an­sågs höra hem­ma på hjäl­teg­ravp­lat­sen.

Hjäl­teg­rav­går­dar fin­ns ock­så i bland an­nat Lo­vi­sa, Per­nå, Lil­jen­dal, Ström­fors och Sib­bo.

På al­la gra­var ly­ser ljus på Självs­tän­dig­hets­da­gen in­kom­man­de fre­dag, i Bor­gå ock­så vid min­nes­mär­ket över de stu­pa­de sol­da­ter som blev kvar i Ka­re­len. Som ti­di­ga­re är det den fins­ka krigs­ve­te­ran­fö­re­nin­gen Por­voon Seu­dun So­ta­ve­te­raa­nit och den fins­ka Bor­gå­för­sam­lin­gen som ock­så i år står för ar­ran­ge­man­gen i Bor­gå. Lju­sen, som även i år do­ne­ras av Bor­gå Ener­gi, tänds re­dan kväl­len in­nan av Bor­gå­gym­na­sis­ter och -scou­ter.

Hjäl­teg­rav­går­den på Nä­se­bac­ken pla­ne­ra­des av Bor­gå­för­sam­lin­gar­na och in­vig­des på ju­laf­to­nen år 1939. Det stora trä­kor­set pla­ne­ra­des av Bor­gå­konst­nä­ren Len­nart Se­gerst­rå­le och skulp­tör Ra­fa­els Blomq­vist. Det av­täck­tes år 1947.

Mika Laine

Brons­s­kulp­tu­ren ”Brin­nan­de låga” på Pro Pat­ria rödg­ra­nits­te­nen pla­ne­ra­des av Bor­gå­ar­ki­tek­ten Jo­han Pfei­fer år 1992 och do­ne­ra­des av Li­onsk­lub­ben LC Por­voo – Bor­gå rf. Lå­gan brin­ner till exem­pel på Självs­tän­dig­hets­da­gen.

Hjäl­teg­ra­var­na pryd­des till en bör­jan av enk­la vita trä­kors, men er­sat­tes år 1946 av kud­ds­te­nar i rödg­ra­nit. Ste­nar­na är hug­g­na för hand på det Berg­löfs­ka sten­hug­ge­riet i Bor­gå. Nam­nen gra­ve­ra­des på ste­nar­na för hand av Il­ma Berg­löf, vil­ket en­ligt up­p­gift tog hen­ne näs­tan tre må­na­der. När ste­nar­na fåt­ts på plats fram­gick det snab­bt att gra­ve­rin­gar­na be­höv­de färg­sät­tas för att vara lät­t­läs­ta­re, vil­ket Il­ma gjor­de til­l­sam­mans med sin man Tor.

Hjäl­teg­rav­går­dar­na i Fin­land är nå­got av en spe­ci­a­li­tet. De bör­ja­de an­läg­gas på kyr­ko­går­dar­na vin­tern 1918. Till exem­pel i Sve­ri­ge är spe­ci­fi­ka krigs­kyr­ko­går­dar in­te särs­kilt van­li­ga. De in­ter­na­ti­o­nel­lt kans­ke mest väl­kän­da krigs­kyr­ko­går­dar­na är Ar­ling­ton­kyr­ko­går­den i USA i Vir­gi­nia utan­för Was­hing­ton, D.C., och Meu­se Ar­gon­ne krigs­kyr­ko­går­den i Frank­ri­ke med över 14 000 gra­var.

Den störs­ta och mest kän­da hjäl­teg­rav­går­den i Fin­land fin­ns på San­dud­ds beg­rav­ningsp­lats, där 3 100 stu­pa­de hel­sing­for­sa­re samt cir­ka 120 tys­ka sol­da­ter lig­ger beg­rav­da. Runt hjäl­teg­rav­som­rå­det går de Sak­na­des mur, där cir­ka 800 förs­vun­nas el­ler på slag­fäl­tet kvarb­liv­nas namn ris­tats in. Des­su­tom har cir­ka 280 krigsh­jäl­tar beg­ravts i släktg­ra­var på San­dudd.

ROLF GAB­RIELS­SON